Välj en sida

Blodbrist/Anemi anges ofta som ett hemoglobin-värde under referensområdet eller enligt WHO:s klassifikation (Hb <130 g/L hos män, <120 g/L hos kvinnor). Lågt blodvärde ses vid blödningar, mineralbrist, infektioner, blodsjukdom och blodcancer. Lågt blodvärde ger trötthet och ofta en blekhet i slemhinnor. Vita blodkroppar är en viktig komponent i kroppens immunförsvar, låga värden ger misstanke om bl.a. blodsjukdom. Lite högre värden ses vid bl.a. infektioner (vilket är normalt), men även hos patienter som röker. Blodplättar hjälper blodet att levra sig vilket är en förutsättning för att vi inte ska förlora för mycket blod vid exempelvis en blödning. Låga värden ses vid blodsjukdomar, t.ex. leukemi samt efter en större blödning då våra blodplättar ”förbrukats”.

Symptom

Symptom för blodbrist/anemi beror mycket på hur snabbt det utvecklas. Det förekommer nämligen att patienter kan gå runt helt opåverkade trots extremt låga hemoglobin-värden. Symptomen ökar oftast med ett sjunkande hemoglobin-värde men är i sig inte helt anemispecifika. Vid symptom bör man ta prov. Några exempel på dessa symptom är följande: trötthet, blodtrycksfall, hjärtklappning, svimning och avmagring.

EPK (erytrocyter)

 

Analysbakgrund

EPK mäter mängden röda blodkroppar i blodet. Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till resten av kroppen, och återför koldioxid tillbaka till lungorna. Om EPK är låg (anemi), kan kroppen inte få det syre den behöver. Om nivån är för hög (ett tillstånd som kallas polycytemia) finns det en risk att de röda blodkropparna klumpar ihop och blockerar de små blodkärlen (kapillärerna). Detta gör det också svårt för de röda blodkroppar för att transportera syre.

Varför behöver man analysera provet?

EPK ingår som en viktig del i en hälsokontroll. Avvikelser från normala värden kan signalera blodbrist, anemi.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid polycytemi (polycytemi vera, syrebrist, intorkning).

Låga värden

Låga värden ses vid anemi.

EVF (erytrocytvolymfraktion)

 

Analysbakgrund

EVF (erytocytvolymfraktion, även kallat hematokrit) är ett mått på andelen röda blodkroppar i blodet. Normala värden är 45 procent för män och 40 procent för kvinnor. De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syre från lungorna ut till kroppens celler.

Varför är det viktigt att analysera provet?

Ett onormalt lågt värde på EVF kallas anemi (blodbrist) medan ett onormalt högt värde kallas polycytemi. Anemi gör att kroppen inte syresätts på rätt sätt, medan polycytemi ökar risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Professionella idrottares hematokritnivåer mäts som en del av tester för bloddoping eller dopning med erytropoietin (EPO); nivån hematokrit i ett blodprov jämförs med den långsiktiga nivån för idrottaren (för att ta hänsyn till individuella variationer i hematokritnivå) samt mot ett absolut tillåtna högsta (som är baserad på högsta förväntade nivåer inom befolkningen, och nivåer som orsakar ökad risk för blodproppar som leder till stroke eller hjärtinfarkt).

Förhöjt värde

Höga värden ses vid polycytemi.

Lågt värden

Låga värden ses vid anemi. Minskad hematokrit med normalt antal erytrocyter kan ses under graviditeten, efter splenektomi och vid makroglobulinemi. Detta beror på ökad plasmavolym.

Hb (hemoglobin)

 

Vad är Hb (hemoglobin)?

Hemoglobin är den järninnehållande protein som finns i alla röda blodkroppar som ger cellerna deras karakteristiska röda färg. Hemoglobin gör så att röda blodkroppar kan binda till sig syre i lungorna och sedan bära den till vävnader och organ i hela kroppen.

Det hjälper också till med att transportera en liten del av koldioxid, en biprodukt av cellmetabolism, från vävnader och organ till lungorna, där det utandas. Dessutom är det hemoglobinet som ger de röda blodkropparna sin runda form, vilket behövs så de kan flyta genom blodådrorna utan problem.

Varför analyserar man Hb (hemoglobin)?

Hb ingår som en viktig del i en hälsoundersökning. Flera sjukdomar kan påverka ens röda blodkroppar och därmed nivån av hemoglobin i blodet. Generellt så ökar eller minskar hemoglobinnivån i samband med antalet röda blodkroppar.

Hemoglobinnivån minskas när det antingen finns en nedgång i produktionen av röda blodkroppar från benmärgen, en ökning av förstörelse av röda blodkroppar, eller om blod förloras på grund av blödning. Har man mindre än normalt så kan det leda till anemi, ett tillstånd där vävnader och organ i kroppen inte får tillräckligt med syre, som i sin tur orsakar trötthet och svaghet.

Man kan dessutom ha en överproduktion av röda blodkroppar och om alltför många röda blodkroppar produceras, även känt som polycytemi, så orsakar det trögt blodflöde och därmed sammanhängande problem.

Detta test kan indikera om det finns ett problem med produktionen av röda blodkroppar och/eller livslängd av blodkropparna, men det kan inte bestämma den underliggande orsaken. Förutom att kolla mängden blodkroppar, så finns några andra tester som kan utföras samtidigt eller som uppföljning för att fastställa en orsak. Det inkluderar blodutstryk, järnstudier, vitamin B12 och folat nivåer, och i allvarligare förhållanden, en benmärgsundersökning.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid polycytemi. Polycytemi innebär att man har för många röda blodkroppar i blodet. Då ökar risken för att man ska få en blodpropp eller blödningar.

Låga värden

Låga värden ses vid anemi. Lätt sänkt hemoglobinhalt i helblod kan ses vid en del tillstånd där det i kroppen finns ett normalt antal erytrocyter, men plasmavolymen är större än normalt, t.ex. graviditet, Mb Waldenström eller efter splenektomi.

Leukocyter (LPK) – Vita Blodkroppar

 

Vad är leukocyter (LPK)?

Vita blodkroppar, även kallade leukocyter (LPK), är celler som finns i blodet, det lymfatiska systemet, och i vävnader och är en viktig del av kroppens immunsystem. Leukocyter hjälper till att skydda mot infektioner och spelar dessutom en roll i inflammation, allergiska reaktioner, och skydd mot cancer. Antalet vita blodkroppar anger koncentrationen vita blodkroppar i en persons blodprov. Det är ett test som bland annat ingår i en fullständig blodstatus som ofta används i en allmän utvärdering av en persons hälsa.

Blod består av några olika typer av celler som är vävda i en vätska som heter plasma. Förutom leukocyter så finns det röda blodkroppar och blodplättar. Alla dessa celler bildas i benmärgen och släpps därefter ut i blodet.

När det finns en infektion eller en inflammatorisk process någonstans i kroppen producerar benmärgen fler leukocyter, släpper ut dem i blodet, och genom en komplex process så flyttar de till platsen där det finns en infektion eller inflammation. Så fort infektionen eller inflammationen har minskat så avtar produktionen av leukocyter i benmärgen och antalet vita blodkroppar sjunker till normala nivåer igen.

Varför behöver man analysera leukocyter (LPK)?

Man analyserar sitt LPK för att få reda på sin koncentration av leukocyter. Förutom infektioner och inflammationer, finns ett antal faktorer som kan påverka produktionen av leukocyter i benmärgen och överlevnaden av leukocyter i blodet. Dessa faktorer kan till exempel vara cancer eller en immunsjukdom, vilket resulterar i antingen ökat eller minskat antal leukocyter i blodet. Antalet vita blodkroppar, tillsammans med de andra komponenterna i en blodstatus, varnar en till eventuella hälsoproblem.

Om resultaten indikerar ett problem, så finns det ett brett utbud av andra tester som kanske bör utföras för att hjälpa fastställa orsaken. En läkare tar då hänsyn till individens symtom, sjukdomshistoria och resultatet från en fysisk undersökning för att bestämma vilka övriga undersökningar som kan vara nödvändiga. Till exempel, så kan det vara aktuellt att göra en benmärgsbiopsi för att utvärdera benmärgsstatus.

Förhöjt värde av leukocyter (LPK)

Ses vid kroniska inflammatoriska processer, myeloprolifererande syndrom, funktionella trombocytdefekter, splenektomi.

Låga värden av leukocyter (LPK)

Ses vid minskad benmärgsproduktion vid aplastisk anemi, leukemi, benmärgshämmande ämnen, brist på vitamin B och folat samt vid ökad konsumtion av autoantimedel, infektion, hemolytiska tillstånd, SLE, splenomegali, decimerad intravasculär koagulation (DIK). Trombocytaggregater i EDTA-röret kan ge falskt lågt trombocytvärde.

MCH (hemoglobinmassa)

 

Analysbakgrund

Hemoglobin är proteinmolekylen i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och för tillbaka koldioxid till lungorna. Hemoglobin har också en viktig uppgift när det gäller att se till att de röda blodkropparna behåller sin runda form, som gör att de obehindrat kan flyta genom blodådrorna.

Varför behöver man analysera provet?

För att kroppen ska syresättas på rätt sätt ska fungera bör hemoglobinhalten i blodkropparna vara på en lämplig nivå. MCH-testet är ett test av den genomsnittliga vikten av hemoglobin inuti de röda blodkropparna.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid megaloblastanemier beroende på brist av vitamin B12 och folsyra. Icke-megaloblastanemier vid leversjukdomar och vid alkoholmissbruk, även utan leverskada. Anemiformer med normal MCH ses vid blödningsanemi, hemolytisk anemi i måttligt grad (högt antal retikulocyter ger förhöjt MCH), anemi vid njursvikt och vid de flesta anemier som är sekundära till inflammatoriska och neoplastiska processer.

Låga värden

Låga värden ses vid järnbristanemi och talassemi.

TPK (trombocyter)

 

Vad är TPK (trombocyter)?

Trombocyter är små fragment av celler, som är väsentliga för normal blodkoagulation. Ett trombocytundersökning kan användas för att screena för eller diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd som kan orsaka problem med blodproppsbildning. Resultaten av en trombocytundersökning kan påvisa en blödningssjukdom, benmärgssjukdom, eller överdriven koagulering sjukdom, för att nämna några.

När en skada sker på ett blodkärl eller vävnad och det börjar blöda så hjälper trombocyter att stoppa blödningen via koagulation. Då skapas en trombocytplugg vid sårets öppning. Trombocyter måste fungera bra för att koagulering ska fungera. Om det inte finns tillräckligt med trombocyter, eller om trombocyterna inte fungerar som de ska, så kan inte en stabil trombocytplugg bildas och det kan orsaka att en person kan ha en ökad risk för kraftiga blödningar.

Trombocyter överlever i blodcirkulationen omkring 8 till 10 dagar, och benmärgen måste ständigt bilda nya trombocyter för att ersätta dem som bryts ned, används upp, eller går förlorade genom blödning. En undersökning av antalet blodplättar i blodet med ett trombocytantal kan hjälpa till att diagnostisera en rad olika sjukdomar.

Varför behöver man analysera TPK (trombocyter)?

En undersökning av trombocytantalet används för att detektera antalet trombocyter i blodet. Undersökningen av trombocyter utförs ofta som en del av en allmän hälsoundersökning. Testet kan användas som ett övervakningsinstrument för personer med underliggande sjukdomar eller som genomgår behandling med läkemedel som är kända för att påverka blodplättar. Det kan också användas för att övervaka de som behandlas för en trombocytbrist för att bestämma om terapin är effektiv.

Förhöjt värde av TPK (trombocyter)

Ses vid kroniska inflammatoriska processer, myeloprolifererande syndrom, funktionella trombocytdefekter, splenektomi.

Låga värden av TPK (trombocyter)

Ses vid minskad benmärgsproduktion vid aplastisk anemi, leukemi, benmärgshämmande ämnen, brist på vitamin B och folat samt vid ökad konsumtion av autoantimedel, infektion, hemolytiska tillstånd, SLE, splenomegali, decimerad intravasculär koagulation (DIK). Trombocytaggregater i EDTA-röret kan ge falskt lågt trombocytvärde.