Välj en sida

Levern är kroppens nästa största organ efter huden och lagrar en mängd olika mineraler, vitaminer, proteiner och fetter. Förhöjda levervärden är vanligt hos symtomfria vuxna i den svenska befolkningen. År 2004 höjde man det normala referensvärdet för ASAT och ALAT, framför allt för män, vilket innebär att sjukdomar ibland nu kan döljas även hos personer med värden som ligger inom normalt referensintervall. Detta gäller speciellt inflammation vid fettlever.

De flesta leversjukdomar upptäcks efter att man har gjort en hos en hälsokontroll som har tagit prov för levervärden, dvs. ASAT (aspartataminotransferas), ALAT (alaninaminotransferas), och GT (glutamyltransferas).

Genom att analysera dessa enzymer i blodet kan vi få en snabb överblick över hur levern mår. Levervärdet kan dock påverkas av aktiviteter du utför innan du tar blodprovet. Om du exempelvis äter för mycket, tränar, har druckit alkohol eller tar medicin kan värdena vara förhöjda. Förhöjda värden är även ett tecken på att levern inte mår så bra vilket i sin tur kan påverka andra organ.

Vi kontrollerar de leverenzymer som strömmar ut i blodet vid en eventuell levercellskada. Symptom på leverskada kan t.ex. vara gulsot, dvs. lite gulfärgad i hud eller ögonvita, trötthet, vätska i buken, ytligt liggande kärl på buken. Vid förhöjda nivåer så bör du alltid kontakta läkare för vidare utredning.

ALAT (alaninaminotransferas)

 

Analysbakgrund

Ett prov på alaninaminotransferas (ALAT) mäter mängden av detta enzym i blodet. ALAT finns normalt i röda blodkroppar, lever, hjärta, muskelvävnader, bukspottkörtel och njurar. ALAT finns i leverceller och i liten mängd i blodet. Till skillnad från ASAT så finns ALAT bara i cytoplasman hos leverceller, så därför kan värdet blir lägre vid leverskada än vid provtagning av ASAT. Virushepatit orsakar mycket höga ALAT-värden. Mängden ALAT i blodet halveras på 36 timmar. ALAT-testet kan göras samtidigt som ett test för aspartataminotransferas (ASAT). Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan.

Varför behöver man analysera provet?

ALAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den skadats. Med hjälp att testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros orsakad av alkohol, droger eller virus. Leversjukdomar kan ge symtom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot. Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom, eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra lääemedel som kan skada levern.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid akut och kronisk hepatit, toxisk leverskada, mononukleos, gallvägsobstruktion. Många kosttillskott och läkemedel. – Leverskada till följd av sjukdomar. – Blyförgiftning. – Snabbväxt, särskilt hos små barn, kan orsaka milt förhöjda nivåer av ALAT.

ASAT (aspartataminotransferas)

 

Analysbakgrund

Ett prov på aspartataminotransferas (ASAT) mäter mängden av detta enzym i blodet. ASAT finns normalt i röda blodkroppar, lever, hjärta, muskelvävnader, bukspottkörtel och njurar. Nivån av ASAT i blodet är under normala omständigheter låg. När kroppsvävnad eller ett organ som hjärta eller lever är sjuka eller skadade släpps ytterligare ASAT ut i blodomloppet. Mängden ASAT i blodet är direkt relaterad till omfattningen av vävnadsskada. Efter allvarliga skador stiger ASAT-nivåerna i 6 till 10 timmar och förblir hög under cirka 4 dagar. ASAT-testet kan göras samtidigt som ett test för alaninaminotransferas (ALAT). Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan.

Varför behöver man analysera provet?

ASAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den skadats. Med hjälp att testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros. Leversjukdomar kan ge symtom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot. Testet kan också göras för att kontrollera om behandling av leversjukdom är framgångsrik. Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom, eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra läkemedel som kan skada levern.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid hjärtinfarkt med maximum efter 2 dygn. ASAT är också förhöjdt vid hepatit, toxisk leverskada, leverförstoring, myopati och lungemboli. De individuella ASAT-nivåerna är relaterade till muskelmassan. Maximal fysisk aktivitet ger en ökning med 0,17-0,34 ukat/L. P-piller med östrogen ger en ökning med upptill 0,17 ukat/L.