Välj en sida

Vitaminer och mineraler tillhör den typ av ämnen som måste tillföras kroppen via kosten för att man inte ska råka ut för bristsjukdomar. Båda tillhör kroppens byggstenar men behöver inte tillföras i lika stor mängd som det gäller för andra näringsämnen som t.ex. proteiner, kolhydrater och fett.

De flesta vitaminer som behövs i kroppen tillförs på ett naturligt sätt genom vår dagliga föda. Det gäller också mineralerna, som liksom vitaminerna tillförs i mycket små mängder. De går därför under den gemensamma beteckningen spårämnen. Om födan av olika anledningar inte är tillräckligt varierad kan man råka ut för bristsjukdomar av olika slag. Precis som man tappar i muskelstyrka om man inte tillför kroppen tillräckligt med proteiner tappar man i motståndskraft mot vissa sjukdomar om man lider av vitamin- eller mineralbrist.

Brist på D-vitamin kan ge trött- och energilöshet, i förlägningen även benskörhet. B12 kan leda till bl.a. anemi, alltså blodbrist. Järnbrist analyseras som en självklar del i ett mineralstatus för kvinnor, här även med järndepåvärde (ferritin). Viktiga analyser för dig som tränar är dessutom Magnesium och Zink. Homocystein speglar nivå av flertalet vitaminer, t.ex. B6, B9 och folat. Homocystein fungerar som riskmarkör vid mängder av sjukdommar, t.ex. demens, hjärt- och kärlsjukdom, mm.

D-vitamin

 

Analysbakgrund

D-vitamin är, till skillnad från vad namnet föreslår, ett steroidhormon. D-vitaminet liknas med andra mer kända hormoner såsom testosteron och östrogen. D-vitaminet har en stor påverkan på människors hälsa pga. att hormonet påverkar hundratals gener i de flesta av kroppens celler.

Det bästa sättet kroppen bildar D-vitamin är genom att exponera huden till solljus. Det är av denna anledning att många människor i nordiska länder har problem med D-vitamin nivåer under vinterhalvåret pga. att dessa länder inte får många soltimmar. Detta har orsakat att många har brister och därmed tar D-vitamin i form av kosttillskott.

Varför analyserar man D-vitaminet?

Har man D-vitaminbrist så orsakar det många sjukdomar såsom depression, diabetes, cancer, hjärtsjukdom, generell värk och mer därtill. Det är därför viktigt att analysera ens D-vitamin nivå i och med att vitaminet har en så pass stor roll för kroppens ämnesomsättning.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid hyperparathyreoidism, vid stort intag av D-vitamin, sarkoidos och andra granulomatösa sjukdomar med ökad kalciumkoncentration, samt ofta vid graviditet. Toxiska värden (>ca 350 nmol/L) ses speciellt vid intag av vitaminkoncentrat (Afi-D2 Forte). Detta kan leda till hyperkalcemi och metastatisk förkalkning i mjukdelar. Halveringstiden anses vara 2-3 veckor, medan den terminala halveringstiden är betydligt länge.

Låga värden

Låg nivå kan också grundas på nedsatt omvandling av D-vitamin i huden och det är vanligt att värdena kan ligga under referensgränserna under vinterhalvåret. Hypoparathyreoidism kan också ge låga värden. Speciellt i invandrarfamiljer har man sett en ökning av förekomsten av klinisk manifest D-vitaminbrist.

Ferritin

 

Analysbakgrund

Ferritin är ett blodprov som avspeglar tillgången på järn i kroppen. Järn är en av hemoglobinets (se info om hemoglobin, Hb) beståndsdelar och därför viktigt vid syretransport i blodet.

Varför behöver man analysera provet?

Ferritin är en viktig beståndsdel i kroppens ämnesomsättning och brist på mineralet har en roll i många sjukdomar.

Förhöjt värde

Kraftigt förhöjda värden ses särskilt vid fulminanta faser av akut myeloisk leukemi, levernekros, transfusionsonssideros och hemokromatos. Hemokromatos i tidligt stadium behöver inte uppvisa höga ferritinvärden. Järnmätning kan då vara ett komplement vid bedömningen. Vid behandling av hemokromatos med desferoxamin (Desferal) eller venesectio kan ferritin användas som effektkontroll.

Låga värden

Värden under referenseområdet innebär järnbrist (tömda järndepåer). Ett lågt ferritinvärde tyder på brist eller avsaknad av järn i kroppen. På sikt kan låga järnnivåer leda till ett lågt hemoglobinvärde och därmed risk för försämrad syreupptagnings- och prestationsförmåga.

Folat (Folsyra)

 

Vad är folat (folsyra)?

Folsyra är en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för att blod (de röda blodkropparna) ska bildas och för normal celldelning. Ämnet stimulerar produktionen av mjölk hos gravida kvinnor och har en gynnsam inverkan på hud och matspjälkning.Folat är en sensibel markör för bristande upptag från tarmen (ex v vid celiaki, efter tunntarmsresektion). Även lågt vid bristande intag (vegan, vegetarian, äldre med ensidig kost, nedgångna alkoholister). Ofta brist på folat vid vitamin B12- brist. Brist även vid njursvikt.

Varför behöver man analysera folat (folsyra)?

Vanliga orsaker till Folsyrebrist Celiaki – dominerande orsak, ofta med samtidig B12- och järnbrist Graviditet – ökat behov (se nedan om behovet av adekvat folatstatus vid konceptionen) Hemolytisk anemi – ökat behov

Förhöjt värde av folat

Höga värden kan ses vid vitamin B12-brist.

Låga värden av folat

Låga värden ses vid malnutrition, malabsorption (särskilt vid celiaki), graviditet, hemolytiska anemier, myeloproliferativa tillstånd, kroniska inflammationer, epilepsibehandling med fenytoin och barbiturater.

Homocystein

 

Analysbakgrund

Homocystein är en aminosyra som finns naturligt i kroppen. Från homocystein bildas cystein, en av de 20 aminosyror som är naturliga byggstenar i kroppen. När homocysteinnivåerna är för höga, påverkar det kroppens stödjevävnader, t.ex. fibrillin, och receptorer i nervcellerna negativt, samt bidrar till bildning av fria radikaler.

Varför är det viktigt att analysera testet?

Ett homocysteintest kan beställas av flera skäl. För att avgöra om en person har en vitamin B eller folatbrist. Homocysteinkoncentrationen kan öka innan B – och folatvärdena blir onormala. Ibland rekommenderas homocysteintestning av undernärda individer, äldre, som ofta absorberar mindre B-vitamin från kosten. Som en del av en screening av personer med hög risk för hjärtinfarkt eller stroke. Det kan vara användbart för patienter med en familjehistoria av kranskärlssjukdomar men inga andra kända riskfaktorer, som rökning, högt blodtryck, eller fetma.

Förhöjt värde

Förhöjda homocysteinvärden kan också ses vid hög ålder, nedsatt njurfunktion, hypotyreos, SLE, psoriasis, reumatoid artrit och malignitet. Signifikant förhöjt homocystein
(P-Homocystein>40 mmol/L) kan också bero på medfödda homozygot defekt i metylentetrahydrofolat (MTHFR), eventuellt i kombination med folatbrist.

Låga värden

Brist på vitamin B12 till vävnaderna leder till ökning av homocystein och MMA. Gränsvärden på vitamin B12 utan förhöjt homocystein och MMA ska inte behandlas med vitamin B12. Folatbrist leder också till en ökning av homocystein, men inte av MMA. Ett antal livsstilsfaktorer som kost, alkohol, tobak, etc. kan leda till ökat homocystein.

Järn

 

Analysbakgrund

Järn är en mineral som kroppen behöver som beståndsdel i hemoglobin, proteinet i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Järn behövs också för energi och för fungerande muskler och inre organ. Kroppen får sitt järn från maten. Järn finns i kött, ägg, fisk och bladgrönsaker. Kroppen har ett särskilt stort järnbehov under ungdomsåren, under graviditet eller amning och efter blodförlust.

Friska vuxna män får i sig tillräckligt med järn via maten och utvecklar sällan järnbrist. De har tillräckligt med järn i kroppen för flera års behov även om de inte skulle få i sig något mer järn alls. Kvinnor förlorar däremot järn ur kroppen i samband med menstruation, graviditet och amning. Därför löper kvinnor en större risk än män att drabbas av järnbrist och kan behöva ta järn som kosttillskott. Kvinnor som passerat klimakteriet och vuxna män kan i vissa fall lida av järnbrist och detta sker då oftast på grund av blödningar i magen eller tarmarna, i samband med exempelvis magsår eller tarmcancer.

Varför behöver man analysera provet?

Med hjälp av provet kan man se om en person lider av järnbristanemi eller hemokromatos. Man kan också följa upp en behandling. Provet kan vara en del i en allmän hälsokontroll, nutritionstatus.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid parenteral järntillförsel, upprepade blodtransfusioner, hemolytisk anemi, akut hepatit, cirros, akut leukemi, sideroblastisk anemi, nefrit.

Låga värden

Låga värden ses vid järnbrist, akuta och kroniska infektioner, efter operationer, under remission av perniciös anemi, cancer, nefros.

Magnesium

 

Vad är magnesium?

Magnesium är ett mineral som är väsentlig för energiproduktion, muskelfunktion, nervfunktion, och upprätthållandet av starka ben. Magnesium kommer in i kroppen via ens diet och det absorberas av tunntarmen och tjocktarmen. Magnesium lagras i skelettet, celler och vävnader. Normalt är magnesiumkoncentrationen i blodet endast ca 1 % av kroppens totala magnesium och detta gör det svårt att få en korrekt mätning av totalt magnesiumhalt enbart från blodprover. Med det sagt så är ett magnesium test via blodprov fortfarande användbar för att utvärdera en persons magnesiumstatus, bl.a. att få reda på om man har magnesiumbrist.

En mängd olika livsmedel innehåller små mängder av magnesium, särskilt gröna grönsaker som spenat, liksom fullkorn och nötter. Livsmedel som har kostfiber är oftast också bra källor till magnesium. Kroppen bibehåller sin magnesiumnivå genom att reglera hur mycket den absorberar och hur mycket det utsöndrar eller bevarar i njurarna.

Magnesiumbrister (hypomagnesemi) kan ses vid undernäring, sjukdomar som orsakar malabsorption, och vid en överskottsförlust av magnesium via njurarna. Magnesium överskott (hypermagnesemi) kan ses vid intag av tillskott som innehåller magnesium och vid minskad njurfunktion.

Någon med mild till måttlig magnesiumbrist kan ha någon eller några ospecifika symptom. Utdragna eller allvarliga brister kan orsaka illamående, aptitlöshet, trötthet, förvirring, muskelkramper, kramper, förändringar i hjärtfrekvens och domningar eller stickningar. De kan också påverka kalciummetabolismen och förvärra kalcium brister. Symtom på överskott magnesium kan vara liknande dem i magnesiumbrist som är illamående, muskelsvaghet, förlust av aptit, och en oregelbunden hjärtfrekvens.

Varför behöver man analysera magnesium?

Ett magnesiumprov används för att mäta nivån av magnesium i blodet (eller ibland i urinet). Magnesium är en viktig beståndsdel i kroppens ämnesomsättning och brist på mineralet har en roll i många sjukdomar. Onormala nivåer av magnesium är mest vanliga i tillstånd eller sjukdomar som orsakar nedsatt eller överdriven förbränning av magnesium genom njurarna eller som orsakar försämrad absorption i tarmarna. Magnesiumnivåer kan kontrolleras som en del av en utvärdering av alvarliga njurproblem och/eller av okontrollerad diabetes och kan hjälpa till vid diagnos av gastrointestinala störningar.

Eftersom en låg magnesiumnivå kan med tiden leda till fortsatt låga kalcium- och kaliumnivåer, kan det kontrolleras för att diagnostisera problem med kalcium, kalium, och fosfor. Magnesiumnivåer kan mätas ofta för att övervaka resultat från oral eller intravenös magnesium tillskott.

Förhöjt värde

Höga nivåer ses vid kronisk njurinsufficiens, användning av magnesium-antacida innehållande (mjölk /alkali syndrom), hypotyreos, och ibland med hyperparatyreoidism.

Låga värden

Symtom på brist av magnesium kan vara: benskörhet, huvudvärk (migrän), kramper, matsmältningsproblem, hämmad tillväxt, nervproblem, depression, störningar i hjärtfunktionen, njurproblem, sömnproblem (som att vakna för ofta och för tidigt), minnesproblem, astma, förstoppning m.m. Brister är även kopplade till det metabola syndromet: högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, höga värden av det onda LDL-kolesterolet, diabetes och övervikt genom störd insulinkänslighet.

Vitamin B12 (Kobalamin)

 

Vad är vitamin B12 (kobalamin)?

Vitamin B12, som även kallas kobalamin, är 1 av 8 B-vitaminer. Alla B-vitaminer hjälper kroppen att omvandla mat till bränsle, som används för att producera energi. Dessa B-vitaminer hjälper kroppen att förbränna fett och protein. B-komplex vitaminer behövs för frisk hud, hår, ögon och lever. De hjälper dessutom nervsystemet att fungera korrekt.

Alla B-vitaminer är vattenlösliga, vilket innebär att kroppen inte lagra dem. Av denna anledning är det viktigt att man får en stadig dos av B-vitaminer genom sin kost.

Vitamin B12 är ett särskilt viktigt vitamin för att behålla friska nervceller, och det hjälper till med produktionen av DNA och RNA. Vitamin B12 (kobalamin) har ett nära samarbete med vitamin B9, även kallat folat eller folsyra, för att skapa röda blodkroppar och för att hjälpa järnupptagning att fungera bättre i kroppen.

Folat och B12 (kobalamin) arbetar tillsammans för att producera S-adenosylmetionin (SAMe). SAMe spelar en roll i immunsystemet, underhåller cellmembranen, och hjälper till att producera och bryta ned kemikalier i hjärnan, såsom serotonin, melatonin och dopamin. Den jobbar tillsammans med vitamin B12 och folat (vitamin B9). Att ha brist på antingen vitamin B12 eller folat kan minska nivåerna av SAMe i kroppen.

Vitaminer B12 (kobalamin), B6 och B9 arbetar tillsammans för att kontrollera nivåerna av aminosyran homocystein. Höga nivåer av homocystein är associerade med hjärtsjukdom. Men forskare är inte säkra på om homocystein är en orsak till hjärtsjukdomar eller bara en markör som indikerar någon kan ha hjärtsjukdom. Mer forskning krävs för att fastställa detta.

Varför är det viktigt att analysera B12 (kobalamin)?

Det är ovanligt för ungdomar att ha brist på vitamin B12 (kobalamin), men det är inte ovanligt att äldre människor har milda brister. Det kan bero på att de har mindre magsyra, som kroppen behöver för att absorbera B12. Låga nivåer av B12 kan orsaka en rad olika symptom inklusive:

  • Trötthet
  • Andnöd
  • Diarré
  • Nervositet
  • Domningar
  • Stickande känsla i fingrar och tår
  • Svår brist på B12 orsakar nervskador

De människor som löper störst risk för B12-brist inkluderar:

  • Veganer och vegetarianer som inte äter mejeriprodukter eller ägg, eftersom vitamin B12 finns bara i animaliska produkter
  • Personer med problem att ta upp näringsämnen på grund av Crohns sjukdom, bukspottkörtel sjukdom, viktminskning kirurgi, eller mediciner
  • Personer med en ätstörningar
  • Personer med HIV
  • Personer med diabetes

Om din kost innehåller kött, fisk eller skaldjur, mjölk och andra mejeriprodukter, bör du kunna möta de rekommenderade dagsbehovet utan att ta ett vitamin B12-tillskott. Vegetarianer som inte äter några animaliska produkter bör ta ett vitamin B12-tillskott med vatten. Äldre människor kan behöva större mängder av vitamin B12 än yngre människor eftersom kroppens förmåga att absorbera vitamin B12 från kosten minskar med åldern. Om du funderar på att ta B12-tillskott, be din vårdgivare att hjälpa dig att bestämma rätt dos för dig – och se till att man kontinuerligt undersöker om man får rätt mängd B12 (kobalamin) via blodprov.

Vitamin B12 finns bara i animaliska livsmedel. Bra kostkällor inkluderar:

  • Fisk
  • Skaldjur
  • Mejeriprodukter
  • Orgel kött, särskilt lever och njure
  • Ägg
  • Nötkött
  • Fläsk

Folsyra (vitamin B9), särskilt när det tas i höga doser, kan maskera symtomen vid en brist på vitamin B12 (kobalamin). Faran med detta är att utan symptom så kan man gå runt med en B12-brist och inte veta om det, och kan därmed riskera att utveckla t.ex. nervskador.

Många studier tyder på att personer med höga nivåer av aminosyran homocystein löper nästan två gånger större risk att utveckla kranskärlssjukdom och 2,5 gånger större risk att få en stroke än de med normala nivåer. B-komplex vitaminer, speciellt vitamin B9, B6 och B12, kan hjälpa till att sänka homocysteinnivån. Dock vet inte forskare om hög homocystein faktiskt är den definitiva orsaken till hjärtsjukdomar.

Människor som oroar över hjärtsjukdom bör försöka få tillräckligt med B-vitaminer från hälsosamma livsmedel. Men i vissa fall kan läkare rekommendera att ta B-vitaminer för att sänka homocysteinnivån. Om du är orolig för hjärtsjukdom, fråga din läkare om B-vitamin tillskott skulle vara rätt för dig.

Även om det inte finns några bevis för att vitamin B12 (kobalamin) minskar risken för bröstcancer, har befolkningsstudier visat att kvinnor som får mer folat (B9) i kosten har lägre risk för bröstcancer. Vitamin B12 arbetar med folat i kroppen, så det kan bidra till att minska risken för bröstcancer. En annan förstudie föreslår att postmenopausala kvinnor som hade de lägsta mängderna av B12 i sin kost hade dessutom en ökad risk för bröstcancer.

Studier tyder på att vitamin B12 tillskott kan förbättra spermier och spermiernas förmåga att simma. Detta kräver mer forskning.

Förhöjt värde

Höga värden ses vid vitamin B12-behandling. Efter injektion av depotpreparat kan mycket höga värden ses en längre tid. Höga värden ses även vid myeloprolifererande tillstånd, speciellt vid kronisk myeloisk leukemi, leverskador och njursvikt.

Låga värden

Låga värden ses vid brist på intrinsic factor (perniciös anemi), ventrikelresektion, cancer ventriculi, terminal ileit, malabsoption, transkobalamin brist samt hos vegetarianer.